When everybody calls you dead then its time to lay down

Gör som Carro och skriver om sommarlovet lite snabbt!

Började på mitt sommarlov med deprimerad tjej, ångest men ändå fanns det några ögonblick jag kunde vara glad. Våra släktingar från Schweiz kom hit som jag aldrig har träffats, världens bästa är dom! Vi åkte till Göteborg, Malmö, Danmark, Helsingborg och såvidare. Var i Borås i ett par dagar och umgicks med bästa Thao och vi va på bio, tralalade i stan sent på kvällen och shoppade lite smått.
Min farmor är världens bästa och skickade till mig ett guldhalsband som jag har på mig varje dag. Nu dom sista veckorna har alla kommit hem, har även rensat tankarna, och rett ut allt ångest. Gjort beslut som praktiskt sätt förändrar mitt liv. Det går bra nu!
Har även jobbat och tjänat mina egna pengar. Har fotat som en galning också! Känner mig ganska stolt! Nu är det bara att börja skolan nu, denna gången med ny start.
Jag känner mig som en helt ny person, jag har förändras jättemycket på sån kort tid. Det känns bra.
Jag mår bra!
Min mor och far har redan börjat kolla på biljetter för nästa år, vi åker till Vietnam!!! Vet dock inte när men trofan att jag ändå åker. Saknaden är så stor, vill till farmors och mormors famn nu. Saknar mina vänner därborta, kusinerna. Mostrar, fastrar, morbröderna!
Blir helt tårögd bara jag skriver om dom :')
/Bodil


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0