Hemma från skolan nu. Vaknade inte förrens vid 20 över 7 idag, hade sovmorgon eftersom att våran SO lärare inte skulle vara där på morgonen? Tror det var så iaf.. Startade morgonen med att skynda mig som f*n, sen kom Jossa, Vilma och Bodil trevliga tjejer det där. ;)

Dagen har gått snabbt, lite spring mellan olika klassrum och sånt shit men det löste sig till sist.

 

Sååå.. rubriken står för precis den känslan som kommer typ hela tiden i skolan?! Man går förbi varandra i korridorerna, folk man umgåtts med och varit riktigt nära. Men nu helt plötsligt kan man inte ens få ett hej? Liksom fine om det hänt nått så man tappat kontakten eller nått men liksom ett hej? Dör man av att säga hej till nån man känt och fortfarande känner? Till och med folk man umgåtts med på sommarlovet och träffat minst 2 ggr i veckan säger man inte ens hej till. Aja.. Var bara tvungen att skriva det ifall det är nån som känner igen sig så vet ni jag känner likadant !

 

Ska ta och kolla på säsong 8 av One Tree HIll nu. SÅ FREEEAKING BRA !!! Haha. Uppdaterar senare med bl.a dagens outfit och sakerna jag köpte i Ullared igår kanske om jag orkar?